Idag har vi haft en snickare här :P...

Från klockan 07.30 till 16.00 var han här och grejade. Men jag märkte inte av honom så mycket...

Allt började ju såklart med att snickaren kom, jag och barnen var i mitt och sambons sovrum, satte på en film till dottern och själv satt jag på andra sidan sängen och läste tidningen och drack kaffe. Minstingen åkte omkring i sin lära gå stol och allt var frid och fröjd, tills jag hörde värsta klirret.

VA fan är det?, han jag tänka, sen såg jag att dottern hade råkat putta ner min sängbordslampa i golvet så själva glödlampan gick i tusen bitar. Skulle dra ut lampan ur kontakten och precis när jag tog upp lampan small det till och det kom en massa rök. Så nu var det till att handla fort innan saker och ting börjar brinna, Så jag slänger mig ner under sängen och drar ut skiten fort som fan.

Sen var jag tvungen att hålla koll på båda barnen så ingen skulle få glas i fötterna. Jag drar ut minstingens lära gå stol ifrån rummet, och säger till dottern på skarpen att hon ska sitta still i sängen. Jag rusar ut och hämtar dammsugaren innan olyckan är ett faktum.

Min dotter är totalt livrädd för dammsugaren, det har hon alltid varit och nu grät hon och var hysterisk. Jag kände hur svetten började rinna, och paniken över detta totala kaos som har uppstått var nu maxat. Efter att jag dammsugit tog jag ett par snabba beslut, att här kan jag verkligen inte vara hela dagen, det håller inte. Jag måste verkligen bort från detta totala kaos. Saker som är utspridda lite här var, det ostrukturerade hemmet.

Jag visste nu att när snickaren drar igång med sin monster såg, då kommer jag ha 2 barn som är helt hysteriska och som gråter och skriker. Så NEJ nu måste jag handla fort innan nästa hysteriska panik kommer och svetten börjar lacka. Jag packar ihop lite saker till barnen, mat, blöjor och div. Sen tar med mig min dotter ut i hallen och klär på henne alla ytterkläder, säger till henne vänligen men väldigt bestämt att nu måste hon sitta där till jag kommer tillbaka med minstingen. Jag springer fort som fan ut och hämtar minstingen, det värsta han vet det är att få på sig mössa och overall. Så därför måste jag klä på honom sist. Klär på honom sina ytterkläder och såklart blev han inte så glad, men det var väldigt väntat. Förklarar fort för snickaren att jag skulle iväg och frågade om han hade huvudnyckel, och det hade han. Tack och lov! Då kan jag rusa ut från detta hemska kaos med gott samvete.

Knackar på dörren hos svärmor och försöker förklara vilket totalt kaos jag gått igenom på morgonen, hon är så upptagen med att gulla med barnen att hon inte hör vad jag säger. Så hon glömde nog lyssna på de viktiga detaljerna, att jag måste stanna i hennes hem till snickaren är färdig för dagen. Eftersom barnen är sjuka så har jag inte samvete nog att låta dom sitta på en sån liten yta i 8 timmar. Jag förstår väl att det kanske kom som en liten chock för svärmor att jag skulle stanna där hela dagen, men så gå det om man inte lyssnar :P

Svärmor skulle åka och jobba vid 11.30 så det var väl inte så farligt. Men hon hade säkert saker att göra på sin lediga tid, som hon inte kunde uträtta nu. Men man får ha lite överseende ibland, vilket jag tror hon har =)

Helt problemfritt hos svärmor blev det ändå inte ska ni veta, men det fanns inget annat alternativ då heller. Var ju bättre än att vara hemma, men det märktes att barnen inte visste hur de skulle göra när det var dags att sova. Minstingen kände inte igen sig, och var inte van vid deras spjälsäng så han sov bara i 15 minuter i stöten. Han brukar sova i 1,5 timme i stöten ungefär, så det blev ett väldigt springande fram och tillbaka. Dessutom är det väldigt lyhört där. Så när dottern inte fick sin vilja fram skrek hon så högt att hon väckte minstingen hela tiden, så irritationen var nu ett faktum. Men det gick bra när de båda var vakna i alla fall.

Jag gick hem med barnen och träffade snickaren utanför på gården, han berättade att han inte var klar och att det stod en massa pelare i lägenheten som var lösa. Jag vågade ju inte släppa lös mitt lilla vilddjur där inne, och riskera att hon skulle få en pelare i huvudet. Så vi fick ta en liten promenad tills han hade fått fast skiten. När jag väl återvände hem med barnen, hade han fixat upp gipsväggarna med isolering emellan, så nu fanns det inte längre någon risk att få pelare i huvudet. Haha =)

Men han blev inte klar med snickeriet idag, så han kommer i morgon igen. Så jag undrar vad svärmor säger när jag ringer och berättar att vi ska tillbringa ytterligare en dag i deras hem? Hur mycket kaos, panik och svett kommer jag få uppleva i morgon? Jo det får ni veta i morgonkväll.

Fortsättning följer...